Med ”I Love You” gjorde de en av årets bästa låtar. Men det jag mest vill berätta om The Bees är att de ser riktigt sunkiga ut.
Vad ska man säga om band som ser riktigt sunkiga ut, inte bara när de står hemma utan också inför publik? Ska man tycka att det är tråkigt att de inte anstränger sig för att visa upp sig inför publiken från sin bästa sida? Eller ska man tycka att det är trevligt att de är ärliga och inte försöker framstå som något annat?
När the Bees spelade på Debaser i Stockholm i mitten av maj 2004 såg de riktigt, riktigt sunkiga ut.
Självklart hade alla sex personer på scen skägg.
Nästan alla hade någon sorts huvudbonad. Gitarristens var värst, den liknade en turban, men gled mer åt hårdrockshållet, tänk Axl Roxe.
De hade långärmade tröjor med t-shirts ovanpå, en kombination jag aldrig förstått mig på. Är det för att hålla värmen? Är det skate? Är det grunge? Jag vet inte. Men jag vet att det är fult.
Men för att besvara frågan jag började med: vad ska man tycka om att the Bees ser så sunkiga ut? Respekterar de inte publiken eller försöker de vara ärliga? Svaret är: None of the above. Jag tror mest det handlar om att de fryser.
The Bees första skiva ”Sunshine Hit Me” spelades in i ett skjul på Isle of Wight, ett skjul som annars används av sångaren Paul Butlers pappa som verktygsförråd. Nu har Butler den äldre fått hänga tillbaka sina hammare och sågar där. Andra skivan ”Free the Bees” är inspelad på Abbey Road. (Här skulle det kanske platsa med skämt om ”The Bee-atles”. Men jag skippar det.)
Det är en underlig blandning stilar på ”Free the Bees”. ”Chicken Shake” låter som något som Beatles hade kunnat vilja fjanta ur sig, men inte skulle lyckats med. Valstakten och blåset i gör att ”Go Kart” låter så mycket som Blurs brittiska flörtar att man vill kontrollera att det inte står ”Modern Life Is Rubbish” på skivomslaget.
Och så ”I Love You”, en långsamt vaggande kärleksmelodi. Samma text tre gånger, med olika frasering. Andra varvet låter bäst, men till slut har man glömt vilken i ordningen det är, för man lyssnar bara om och om igen på den.
Det har funnits flera grupper som hetat The Bees under pophistorien. Och när jag först laddade ner ”I Love You” var jag övertygad om att den måste ha spelats in av någon grupp på 60-talet. Och ja, det är pinsamt att tycka att det något POSITIVT att tycka att musik låter ”precis som om den vore gjord för trettiofem år sedan”, men i det här fallet tycker jag det.
Och jag vet också att det är pinsamt att inte kunna skilja på hur ett band låter och hur de ser ut, men jag vill inte veta att någon med samma smak för huvudbonader som Axl Rose spelar på ”I Love You”.
Men jag tänker att det inte är deras eget fel att The Bees ser ut som de gör. För de står alltid i sitt skjul på Isle of Wight, vare sig de faktiskt står just där eller i studion på Abbey Road eller på Debasers scen. De står i skjulet och det är så kyligt att det måste ha mössa, skägg och en långärmad tröja under t-shirten.
Det är så kyligt att de inte kan hålla på och spela ”I Love You” hela tiden, utan måste varva med uptempo skojlåtar som ”Chicken Payback” och ”The Russian” för att inte förfrysa. Köp den här skivan – bara att ”I Love You” är med gör det värt pengarna – så att killarna har råd att köpa en värmefläkt till skjulet.
Vad ska man säga om band som ser riktigt sunkiga ut, inte bara när de står hemma utan också inför publik? Ska man tycka att det är tråkigt att de inte anstränger sig för att visa upp sig inför publiken från sin bästa sida? Eller ska man tycka att det är trevligt att de är ärliga och inte försöker framstå som något annat?
När the Bees spelade på Debaser i Stockholm i mitten av maj 2004 såg de riktigt, riktigt sunkiga ut.
Självklart hade alla sex personer på scen skägg.
Nästan alla hade någon sorts huvudbonad. Gitarristens var värst, den liknade en turban, men gled mer åt hårdrockshållet, tänk Axl Roxe.
De hade långärmade tröjor med t-shirts ovanpå, en kombination jag aldrig förstått mig på. Är det för att hålla värmen? Är det skate? Är det grunge? Jag vet inte. Men jag vet att det är fult.
Men för att besvara frågan jag började med: vad ska man tycka om att the Bees ser så sunkiga ut? Respekterar de inte publiken eller försöker de vara ärliga? Svaret är: None of the above. Jag tror mest det handlar om att de fryser.
The Bees första skiva ”Sunshine Hit Me” spelades in i ett skjul på Isle of Wight, ett skjul som annars används av sångaren Paul Butlers pappa som verktygsförråd. Nu har Butler den äldre fått hänga tillbaka sina hammare och sågar där. Andra skivan ”Free the Bees” är inspelad på Abbey Road. (Här skulle det kanske platsa med skämt om ”The Bee-atles”. Men jag skippar det.)
Det är en underlig blandning stilar på ”Free the Bees”. ”Chicken Shake” låter som något som Beatles hade kunnat vilja fjanta ur sig, men inte skulle lyckats med. Valstakten och blåset i gör att ”Go Kart” låter så mycket som Blurs brittiska flörtar att man vill kontrollera att det inte står ”Modern Life Is Rubbish” på skivomslaget.
Och så ”I Love You”, en långsamt vaggande kärleksmelodi. Samma text tre gånger, med olika frasering. Andra varvet låter bäst, men till slut har man glömt vilken i ordningen det är, för man lyssnar bara om och om igen på den.
Det har funnits flera grupper som hetat The Bees under pophistorien. Och när jag först laddade ner ”I Love You” var jag övertygad om att den måste ha spelats in av någon grupp på 60-talet. Och ja, det är pinsamt att tycka att det något POSITIVT att tycka att musik låter ”precis som om den vore gjord för trettiofem år sedan”, men i det här fallet tycker jag det.
Och jag vet också att det är pinsamt att inte kunna skilja på hur ett band låter och hur de ser ut, men jag vill inte veta att någon med samma smak för huvudbonader som Axl Rose spelar på ”I Love You”.
Men jag tänker att det inte är deras eget fel att The Bees ser ut som de gör. För de står alltid i sitt skjul på Isle of Wight, vare sig de faktiskt står just där eller i studion på Abbey Road eller på Debasers scen. De står i skjulet och det är så kyligt att det måste ha mössa, skägg och en långärmad tröja under t-shirten.
Det är så kyligt att de inte kan hålla på och spela ”I Love You” hela tiden, utan måste varva med uptempo skojlåtar som ”Chicken Payback” och ”The Russian” för att inte förfrysa. Köp den här skivan – bara att ”I Love You” är med gör det värt pengarna – så att killarna har råd att köpa en värmefläkt till skjulet.
Jonas Jarefors
Sorry, men jag har inte hittat något bättre smakprov av ”I Love You” än det här.
No comments:
Post a Comment